Efter de senaste läkarbesöken har jag inte mått så bra... En trötthet utan dess like, för att kroppen fått ta rätt mycket senaste tiden... ledsamhet och nedstämdhet...
Har själv inte riktigt förstått varför jag känt mig så himla ledsen...

Här om dagen sprutade tårarna och allt bara liksom vällde ut... då låg jag där i hans famn.

Han lyssnade & fanns där. Han sa sen med lugn röst "vet du varför det är så här? För att du skuldbelägger dig själv hela tiden för något du inte rår för eller kan påverka!"

Då förstod jag att han har så rätt... för senaste tiden har jag gång på gång tänkt hur dålig jag är som har en kropp som inte fungerat som jag vill... varför gör jag så!? Han har ju rätt!!! Jag rår inte för kroppens funktioner å jag själv gör "alla rätt".

Han som kan sätta fingret på de där tankarna som gör mig nere å ledsen å liksom bara berätta å liksom kan konstatera för mig att jag ser ned på mig själv alldeles för mycket... 😕 att det är där min ledsamhet sitter & att jag måste sluta med det, för att jag ÄR bra ❤️

Han känner mig så väl ❤️


Alltså kärleken jag känner för den människa som fanimej känner mig bättre än mig själv!❤️

Återigen blir jag så där "wow!! Att man kan ha sånna starka & djupt rotade känslor för en annan människa!!" 😍 Känslor som bara växer och blir större och ännu mer djupt rotade dessutom!😍❤️


Han som finns där & säger att han aldrig försvinner pågrund av motgångar, att allt blir bra tillslut och att vi kommer komma i mål med det vi strävar mot ❤️

Vi kompletterar varandra på ett sånt bra sätt!! Vi har samma värderingar och syn på saker. 🙏

Han som kan läsa mig som en öppen bok... Han jag älskar mer än livet & som jag aldrig någonsin vill vara utan ❤️

Min älskade älskade Make❤️

Kommentera

Publiceras ej