Hej!! 

Igår snubblade jag in på två bloggar som handlar om IVF & hur känsligt det kan vara med folks frågor och "pepp", som faktiskt kan bli så tokigt 🤔


Det var tre grejer jag verkligen verkligen kände igen mig i!! 
Det är inte kopierat av de andra två bloggarna, utan helt mina egna ord, fast det är samma typ av saker vi reagerat över 🙂

Tänkte dela med mig av det 🙂



1. Frågan : "Vem av er är det fel på?" 

- Men va fan!! Spelar detta någon roll liksom!!??😳  När man frågar så gör det ju att man lägger skam och skuld på den som har något "fel"!! Varför är det så viktigt att ha någon att skylla på? 




2. Påståendet: "Men om ni liksom bara slappnar av så kommer det fixa sig!! Jag känner en som adopterade, köpte hund eller åkte utomlands & vips så blev de gravida!" 

- Jaha! För det här med infertilitet (i vårt fall min PCOS), ett medicinskt tillstånd, "går över" bara om vi som gör IVF slappnar av??! Nej! Det funkar inte alls så! 🤔



3. Uttalandet: "Jag skulle aldrig orka det ni går igenom!!" 

-Ett väl menat pepp som kan bli så fel... För helskotta vad det tar på en emellanåt & " att orka"!!? Man har ju inget val 🙁 Det är ju det eller ingenting...  

Tänk er själva liksom; Högdoseringar av hormoner som ger biverkningar som illamående, huvudvärk, aptitlöshet, svajande humör, vätska i kroppen... 

Att dagligen behöva sticka sig själv i magen, åka på kontroller varannan dag där man genomgår gynundersökning varje gång,att då varje gång vara nervös över hur det ser ut och om man svarar bra på hormonerna eller måste avbryta... 


Att sedan plocka ut ägg som innebär att man tar en nål, sticker den genom slidväggen, in i äggstockarna för att suga ur 3-25 äggblåsor där det förhoppningsvis finns ägg i vätskan. 

Det gör ont, det bjuds på morfin och man har ont i magen efter... Att sedan vänta ett par dagar för att få höra hur det gått, blev det bra eller ej? 🤔
 
Men man "orkar" som sagt... När det inte finns andra alternativ. 🙂




Två grejer jag ofta får höra av nyfikna på jobbet är:

Frågan; "Hur går det för er nu då!!?? Du måste ju berätta!!" 

-Öhm nej! Jag måste ingenting... Frågar jag hur ofta du har sex med din man eller??🤔 För det är lite så det känns, när du frågar det här... Å framförallt; Jag behöver absolut inte berätta!!🙂
 

Frågan: "Hur många gånger har ni försökt nu då??" 

-Detta är en sjukt-stressande fråga!!🙁 Det är ingen som behöver veta det, för det är nog stressande med dessa försök, för alla som går igenom en IVF - oavsett om man betalar själv eller om landstinget betalar..! 



Ville som sagt bara dela med mig lite över hur tokigt det kan bli, när man tror att man "får" och "kan" fråga ivfare vad som helst... 🙂

1 kommentarer

Sofie

30 May 2017 20:24

Kram! 💕

Kommentera

Publiceras ej