Hej gott folk!! 😃


Här kommer fortsättningen på vår förlossningsberättelse 😃 



Vid 19 tiden var det dags för undersökning igen och nu var jag öppen över 7 cm och äntligen började det kännas som att vi var påväg mot vårt mål 😃👏 


Jag frågade barnmorskan om hon trodde att vi skulle få vår bebis detta dygn och hon sa att hon inte kunde lova men faktiskt ändå vågade tro på det 😃


Timmarna tickade på, jag fick mer ont & vid typ 20,30 tiden började jag känna ett riktigt tryck nedåt i hela "underredet" 😂

Tryckte faktiskt på larmknappen här med för jag hade så ont att jag grät...😓

En jättesnäll undersköterska kom in och vi provade att jag skulle lägga mig på sidan en stund... Körde ju verkligen stenhårt på "jag vill vara uppe så jag hjälper bebis ned i bäckenet!" Så jag körde nästan slut på mig själv... Låg så i typ 5-10 minuter sen kröp det i hela kroppen av smärtan... 😳


Fick förslaget av barnmorskan och undersköterskan att vi skulle höja huvudändan och att jag skulle stå på knä, för att få hänga på något men ändå hjälpa bebis ned... Så gjorde vi... 😃

Hängde där å vrålade i lustgasmasken när det gjorde dyngont. I övrigt skötte jag mig bra och varken var otrevlig eller på något sätt fräsig på någon 😃


Under hela dagen pratade vi som vanligt, skrattade å jag var väldigt Mån om min fina älskling å att han också skulle försöka dricka å äta emellanåt 🙏❤️ Viktigt att inte glömma pappan också ju! 😃❤️

Vi sippade laktos- & sockerfria smoothies och det har nog aldrig smakat så bra med just smoothie som under denna dag 😁


Jag smsade även en del med min mamma och mina svägerskor mellan värkarna, fick peppande ord längs vägen och pratade till och med med Fie i telefonen med pauser då jag sa "vänta nu kommer en värk!!" Å tok-sög i mig lustgas. Var ju tvungen att höra hur allt gick med våran loppa hemma å om hon skötte sig 😁 


Efter 21-tiden var det undersökningsdags igen å jag hade även deeptalk om det här med att det kändes som att man faktiskt var väldigt nödig & att här var jag inte bekväm med tanken att det skulle bli nåt sånt mitt i allt.😳🤦🏼‍♀️


Kändes som att all min integritet var borta för tillfället å jag hade svårt att följa med värkarna och inte motarbeta, då jag var hundra på att jag skulle göra nummer 2 å inte föda barn när som helst 🤦🏼‍♀️ Snacka om att det egentligen är en värdslig sak egentligen & efter lite prat med barnmorskan så slutade jag knipa som en dåre å litade på att det faktiskt var bebis som var redo att komma ut... 😁


Här kom nattpersonalen också... de presenterade sig och konstaterade att de gjorde sig redo för att hjälpa bebis ut... Det var verkligen dags och de lämnade oss inte. 😃

Man ringde tydligen Neonatalen samt förlossningsläkaren och vips stod det en doktor inne i rummet... 

Han sa att bebisens hjärtljud sjönk ganska mycket vid varje värk och att det betydde att han började må dåligt där inne å behövde komma ut.. 😳

Han tog ett prov på bebis huvud för att mäta Laktatet (tror jag det var) för att se så bebis inte var sur i blodet... det var han som tur var inte... 🙏


Här började jag bli äckligt trött & slut, Men när doktorn nämnde orden "syrebrist", "sugklocka", "klipp" å "han måste ut nu!" Så tittade jag mot älskling som hade satt sig ned i stolen bredvid min huvudända... Han var vit i ansiktet och både jag & personalen frågade hur Han mådde...😳😕 


 Jag blev rädd över ordet "syrebrist" och att älskling reagerade så där så jag tänkte bara "jag ska inte ha ett barn med syrebrist och eventuell CP-skada för det... NU SKA DU UT!!!😧💪" Å så fann jag nån riktig superkraft i kroppen å bara krystade som en jävla dåre 💪

Anledningen till att älskling behövde sätta sig var för att han också blev lite rädd å tänkte precis samma som mig... 😕 Men tur det gick bra på alla vis 😃


20 minuter med krystvärkar - sen hörde jag typ ett stort plask å bebis var ute... Jag fick lite panik när han inte skrek först, men sen så blev det livat å en alldeles vit-fettig bebis lades på mitt bröst. 😃❤️ Här var han... Vår lilla lilla älskling! Nu var han verkligen ute 😍 (null)


(null)



Han föddes klockan 21:48. 

Var 48 centimeter lång och vägde 3000 gram. Rätt bra vikt ändå för att vara för tidig. 😃 Dock har han gått ned en hel del i veckan som varit - men nu börjat vända uppåt igen som tur är 🙏 



Vi fick stanna på förlossningen till ungefär 03,30 på morgonen... Då hade de hunnit sy ett fåtal stygn på mig, klämt på magen hur många gånger som helst - för jag slutade inte riktigt blöda å det blev stora koagler som var tvunget att komma ut. 😓 Jag fick ta en dusch när allt var över och på svajiga ben satt jag där på en pall å kände doften av min tvål.. En av mina kollegor - tillika vän, hade tipsat om att jag skulle ta med duschgrejer som luktade gott - för att man uppskattade det då... Å ja, aldrig har LdB - duschkräm luktat så oerhört gott som då! 🌸 Trots att klockan var typ 3 på natten å jag var tokslut i kroppen! 😃

Älskling och Bebis fick lite egentid ihop å jag ville bara storböla över hur fina de var ihop! 😍 Far & Son - bara just där å just då... Mina älskade killar😍❤️💙

(null)

(null)

Vi fick den berömda fika-brickan tillslut också å det smakade verkligen bra efter 15 timmars kämpande ihop 🙏❤️

(null)


Vi var sååå oerhört trötta å så slut när vi väl fick räta ut oss i varsin säng på patienthotellet... 🙂

Man hade övervägt vart vi skulle ta vägen.. BB eller patienthotellet var alternativen men det var väldigt många förlossningar detta dygn och i stort sett fullt, så hotellet blev det. 🙂 På vägen dit fick vi sätta en knappnål på en tavla, som visade antalet födslar den dagen. Valde så klart en blå å kände att "nu sitter äntligen vår lilla knappnål där å" 😍


Jahapp... vi knatade mot patienthotellet... 

Det jobbar ju iallafall som tur är sköterskor där med å den som tog emot oss var så vänlig och förklarade att de fanns där för oss om det skulle vara minsta lilla vi behövde hjälp med. 😃🙏🌸


Jag sov nog ingenting när vi hade lagt oss... låg liksom på laddning bara, med en sovande färsk bebis på bröstet... Var livrädd för att tappa honom eller rulla över honom - samtidigt som det kändes sååå viktigt med närheten å inte lägga honom i plastbaljan 😃


Men vi var verkligen där... Jag, älskling å vår lilla bebis! VÅRAN SON ❤️

(null)




3 kommentarer

Sandra L.E

27 Jun 2019 10:00

Men herregud jag gråter 😭❤❤❤❤

Sandra L.E

27 Jun 2019 10:00

Men herregud jag gråter 😭❤❤❤❤

Sandra L.E

27 Jun 2019 10:00

Men herregud jag gråter 😭❤❤❤❤

Kommentera

Publiceras ej