Hej gott folk!! 


Nu var det ett tag sen 😃


Anledningen har ni här på bild: 

(null)



Japp! Han har kommit 😍🥰 Våran älskade, efterlängtade lilla unge är ute! 😍 3,5 vecka för tidig var han... Född i vecka 36+4, som barnmorskorna räknar...  


Namnet vi valt betyder "Efterlängtad Kärlek" precis som jag skrev förut... Vi valde alltså det namnet, dels för vi gillade betydelsen (har ju längtat i över 4 år efter en gemensam liten unge) å han såg ut som en "sån" med sitt mörka mörka hår å ja... 😃 Namnet är sååå fint och jag får inte nog av det. 

Det finns just nu 153 (snart 154 med honom) i HELA Sverige som heter detta... å namnet vi valt att ge honom är MILIO 😃🥰




Tänkte dela med mig av hela förlossningsberättelsen 😃

Dock uppdelat på 2 inlägg, för det blir så långt annars 😃


Det började egentligen kanske lite redan på fredagen den 14/6. 

Jag mådde halvdant hela dagen då och hade väldigt mycket förvärkar på eftermiddagen... Låg i en solstol och hade ont å mådde illa... Men det gav sig med lite alvedon och vi åkte och firade min kusin som tagit studenten... 


På lördags morgon vaknade jag tidigt, kissnödig som bara den - i vanlig ordning och knatade ned på toan... DOCK hände något när jag ställde mig upp efter att jag kissat... Det rann längs benen och även rakt ned på golvet och jag blev helt chockad! 🤪  Ropade på älskling å sa att jag minsann trodde att vattnet gick... 😃 Vi hade ju Lillan hemma så helt plötsligt blev det lite rörigt här hemma 😂 Jag ringde förlossningen och rådfrågade dom, som sa att vi skulle komma för en kontroll...😃


Här hade jag inte några värkar ännu så jag tog tiden 11.00 och tänkte att då hinner vi äta frukost å dona i lugn och ro... Förberedde frukosten å ringde Fie som vände och åkte hem från jobbet igen 😃 Älskling tog upp lillan, gav henne frukost å ungefär vid 7,00 började värkarna komma - från ingenstans... 7,30 ringde jag både förlossningen å Fie igen & konstaterade att vi skulle åka NU å inte vänta till 11... 😂 Älskling tyckte att jag var dryg som prompt skulle dricka mitt morgonkaffe å äta frukost - liggandes i soffan med värkar 😂 Han ville minsann INTE förlösa nåt barn ensam i bilen med mig... 😂 så efter lite påjagning av både älskling å Fie åkte vi mot Falun... Värkarna blev starkare och tätare i bilen å vi båda konstaterade lite att det verkligen är NU det händer!!! 😍👏 3,5 vecka för tidigt å vi hade inte alls räknat med något sådant nu!!🤔 Jag minns att jag sa till älskling att jag var både exalterad och nervös - för nu var det ju verkligen på riktigt 😍


Klockan blev ungefär 8,30 när vi kom till Falun & jag minns ärligt talat knappt vägen dit 😂  Parkerade utanför förlossningen och klev in i hissen å älskling tänkte trycka på knappen som tog oss till maskinrummet 😂 Här började Vi skratta - för han tänkte sig en direktknapp till förlossningen å jag sa bara att jag inte tänkt föda i något maskinrum 😂 


Kom upp till rätt våning och möttes av en trevlig undersköterska - som visade oss in i ett förlossningsrum... 😃

När jag såg denna lilla balja blev jag alldeles tossig... kändes overkligt att det verkligen var våran tur att putta runt en bebis i en sån 😍  VÅRAN bebis, som VI skulle få ta med hem å aldrig behöva "lämna tillbaka" 😃😍

(null)


En barnmorska slöt upp och de tog lite inkomst kontroller samt kopplade ctg på magen. 

Mycket riktigt så registrerades det värkar och efter en stund blev det undersökning... 😃


1 cm hade jag öppnat mig och vi var absolut bara i startgropen! 😳 🤦🏼‍♀️

Livmodertappen var inte heeelt mogen än men både vatten sipprade och värkar pågick... så något hände ju iallafall... 🙂


De kopplade Tens-apparat på ryggen och magen & det lindrade ganska bra iallafall... 


Efter typ 1,5 timme frågade dom om jag ville bada, för att lindra lite samt förklarade att ett varmt bad kunde ha en positiv effekt på värkarna och att kroppen slappnar av å man öppnar sig mer... Så jag testade 😃


Jag satt där å plaskade å älskling assisterade med den varma dusch-strålen på min rygg, när jag fick värkar... 


Jag trodde att IVF gjorde att man blev bekväm med varandra men har nu konstaterat att en förlossning gör  att man blir ÄNNU mer bekväm 😃 Inget kändes liksom egentligen speciellt pinsamt inför honom innan förlossningen, men nu är det ännu ännu mindre så... 😃 


Badade iallafall i typ 30-40 minuter eller nåt, sen började jag må konstigt å blev yr av värmen... 


Fick hjälp av älskling plus en undersköterska in till vårt rum igen... Hon skulle sen koppla på TENS-apparaten igen men kopplade fel så hon drog på vääääldigt hög styrka UTAN värkar 😂 Hon hade dessutom lyckats klistra själva lapparna PÅ magen å inte nedanför, där värkarna var... Så det blev som elstötar rakt in i magen... Greppade tag i älskling och började nästan skratta samtidigt som jag undrade om stackars bebis fick stötar där inne 🤪


Hade den där apparaten, hängde på ett gåbord och vaggade runt i typ en timme sen var det dags för undersökning igen... 


Klockan var här runt 13,30-14.00... 

Vi höll tummarna MEN jag hade bara öppnat mig 1(!!!) jävla centimeter till!! Frustrationen var total!! Hade ju haft värkar sen typ 7 på morgonen å det hade knappt hänt ett dugg 😕🤦🏼‍♀️


Dock hade jag börjat få så starka värkar att älskling slängde upp dörren till toan, när Jag var där inne, för att jag hade så ont att jag grät och nästan klättrade på gåbordet... 😳😕  Vi ringde på larmknappen och det bestämdes att jag skulle få prova lustgas & att vi inte skulle behöva checka in på patienthotellet, då de hade övervägt det, för det var oerhört många förlossningar denna dag... 😕 Skönt att vi slapp gå dit å sen tillbaka!! 🙂

(null)



Lustgasen funkade rätt så bra när jag väl kom på hur jag skulle använda den, för att inte få rusen när värkarna väl var slut 😅 inte lätt det där... 


Iallafall så blev jag här lite trött på situationen och tänkte att jag jäklar anamma skulle upp för att få bebis att vilja sjunka nedåt å att man bara drar ut ännu mer på det genom att ligga i sängen... Sagt å gjort och jag blev bra kompis med pilatesbollen 😀 ska absolut använda den vid nästa förlossning med! För jäklar vad effektivt det var, samtidigt som man kunde hänga på sängen som var upphöjd, rulla lite fram å tillbaka i sidledd å sippa lustgas - samtidigt 😃 Vid varje värk kom min fantastiska man och masserade,

strök på mig, pussade mig i pannan å stod bakom som ett stöd...

Å han hann knappt sätta sig emellan, då jag hade så täta värkar... Men helskotta vilket fantastiskt stöd han faktiskt var!!! 😍🥰 Tror knappt han förstår själv hur mycket han hjälpte mig genom att vara där, närvarande, lugn, drog några skämt å vi skrattade verkligen tillsammans under resans gång - trots värkar från helvetet emellanåt😂 


Vid 17 (tror jag det var) undersökte man mig igen å nu jäklar började det hända grejer!!! Jag hade öppnat mig 4 cm och vi började våga hoppas på att vi skulle få vår bebis detta dygn... 😃🙏


Ungefär här bad jag om Epidural-bedövning också.. Hade värkar mest i ryggen, men dessa strålade ut i benen så det ilade i hela benen å de nästan domnade av smärtan... Så de tyckte det var dags att sätta Epidural. 🙂 De kopplade ett dropp då det är vanligt med blodtrycksfall i samband med att man sätter Epidural och jag fick även antibiotika då vattnet hade börjat gå på morgonen och infektionsrisker fanns på grund av det... 🙂


Narkosläkaren kom och vi fick tydliga instruktioner om hur jag å älskling skulle sammarbeta när jag fick en värk under tiden, då man måste vara helt still när de sätter bedövningen, som faktiskt går in i ryggmärgen 🙂 Skitläskigt å jättehäftigt på samma gång! 

Älskling fick hålla i lustgasen och trycka den mot mitt ansikte när jag sa "värk" och doktorn skulle då bara sluta med det han gjorde å vara helt stilla tills den var över - å jäklar vad bra vi gjorde även den delen 😃


Epiduralen satt och jag fick ligga på rygg i 20 minuter för att den skulle ha en chans att sprida sig jämt i hela bäckenet och ned i benen... Under dessa 20 minuter tänkte jag bara att jag ville upp på pilatesbollen igen så bebis kunde få hjälp nedåt igen... 


Det tog ungefär 1,5 timme plus 2 bonusdoser, som älskling fick ge mig, genom att trycka på en blinkande knapp på pumpen, innan de värsta uddarna i värkarna gav sig... 😳🤪 Under denna tid skrev jag ett sms till mamma att jag ville dö 😂🤪 Fast det gjorde så förbannat ont så har jag nog aldrig känt mig så levande och stark - att allt var sååå värt det för att vi skulle få bli föräldrar å för att jag skulle få bli Mamma 😍 



Resten får ni läsa imorgon 😁😁

Kommentera

Publiceras ej